Noteringar


Träffar 1 till 15 av 15

     

   Noteringar   Länkad till 
1 Begravd i familjegraven vid Tanurns kyrka.Barn: Linea dog i tjugoårsåldern av tuberkler (Lungsot).Georg: Hemkommen efter 18 månaders militärtjänst, var han behjälplig vid slagt av en tjur, varvid slagtmasken slant och han fick skottet i magen, dog i ambulansen på väg till Strömstads lasarett år 1945.Bolin uppväxte i hemmet tills han konfirmerats. När han var 10 år tjänstgjorde han som vallpojk en sommar på Holma som 14 åring blev han dräng på ????????? där han blev kvar i tre år. Den mesta tiden som dräng fick han köra sten från brotten till lastageplatsen. Därefter flyttade han till Överby och blev stenkörare för Bohuslänska Granit A.B. Dagslönen var då 2 kronor och 75 öre, som jämförelse kan nämnas att smöret kostade 1,80 - 2,20 kr. kilo. Tågbiljett Överby-Strömstad 95 öre.Som nygift bodde han i bolagets arbetarbostäder. Rum och kök kostade då i hyra 5 kr. i månaden.År 19?? köpte han egen häst och flyttade till Sannäs där han livnärde sig som åkare med stenkörning som huvudsyssla. Bolin levde hela sitt återstående liv i Sannäs med undantag av några år som han bodde hos sin syster Gerda i Rångedala. Hon behövde hjälp på grund av sjukdom. Han bodde kvar i sin omoderna bostad, nästan blind, ett öiga hade han som 4-åring söndersargat vid uppskärning av sin systers docka, med förverkta ben, men i övrigt fullt frisk. Han begärde själv att få flytta till pensionärshemmet, där han var det sista året. Auktion på sitt bohag lät han förrätta i visshet att han aldrig kunde komma tillbaka.Bolin var två dagar före sin död fullt klar hade inga plågor,sade sig vara väldigt trött att det skall bli skönt att få sluta nu, "Jag bryr mej inte om någonting tack", var de sista ord jag hörde av honom. Han gick lika lungt över gränsen som han levat.Ett belysande exempel: när han var hos systern Gerda var det inget överflöd på mat, som han alltid unnat sig mat, sade jag till honom, köp hem mat Du kan betala själv. Då svara han "Dät är ingen mening i att jag betalar mat, då ger hon bara mer till prästerna".När Gerda var död,komm predikanterna och kondolerade med blommor och hoppades att brodern skulle fortsätta hennes hjälpverksamhet, efter vad han berättat fick de till svar: "Jä ska så fan heller."Bolins synförmåga var vid den här tidpunkten så nedsatt att han inte kunde läsa. Han bodde kvar en tid i Rångedala - efter systerns bortgång. Såg till huset skötte om in ochutbetalningar, brevbäraren talade om för honom till vem och vad han skulle betala. När vi senare gick genom räkenskaperna, ett tiotal utbetalningar redogjorde han på kronan och öret för varje räkning allt summerat i huvudet det stämde på öret. Olausson, Axel Bolin (I82)
 
2 1:10
Oscar Georg Olausson född i Skee den 31 juli 1891

Han gick i skola på Hogar, två terminer pr. år,vardera på nio veckor De två första åren var han ej frånvarande från skolan. De sista åren i skolan var han mycket frånvarande på grund av arbete. Han hade en bra lärare som kunde undervisa, Oscar lärde både läsa och skriva. Utöver de fyra räknesätten kunde han räkna med både decimal och allmänna bråk när han ]ämnade skolan, när han sedan hade gått och läst och en kort tid som dräng började han i stenindustrin.

Sin utbildning som stenhuggare fick han av bröderna Kalle och Albert Efter ett par år som kilpojk högg han sten i egen regi. Han betalade då 30 kr i månaden för maten i hemmet.

Han var med och grundade arbetarkommunen, folkets hus och kooperativa med vilken fastighet han deltog i arbetet vid dess uppförande. Studieverksamheten kom även i gång vari, han flitigt deltog ävensom nykterhetsrörelsen. Några år arbetade han på byggen i Göteborg för att återkomma till Överby och stenhuggeriet.

Den 17 apr. 1914 gifte han sig med Ellen
Den första tiden bodde de i hyreslägenhet. Planer på att bygga eget hus hade de tidigt. Tomt att bygga på skulle han få köpa billigt av stenbolaget. Det var dock ett villkor han skulle förbinda sig att arbeta för företaget. En annan tomt som var lämplig kunde han få köpa, där var ett villkor att han inte fick öppna affär. Det passade inte Oscar att köpa tomt på dessa villkor, varför tiden förhalades. År 1926 kunde han dock köpa sin tomt utan villkor, samma år började han planering. Allt arbete utförde han utan hjälp från att hugga stenen till grundmuren (den vackraste grundmur jag sett,) till att lägga det sista teglet på taket. Sin lärdom i geometri från skolan visade han prov på när han ritade den vackra spiraltrappan han har byggt. En beräkning som skall vara ganska svår. Så sent som 1978 målade han huset själv och hängde på stegarna.

Efter stenindustrins sammanbrott arbetade han långa tider som snickare på olika orter från Värmland i norr till Göteborg i söder.

Ödet har drabbat honom hårt först när Ellen dog och kanske
ännu värre när enda sonen Karl-Erik dog
Kommunalt var han i fattigvårdstyrelsen i Skee några år på fyrtiotalet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 
Olausson, Oscar Georg (I116)
 
3 Albert kom i sjuårsåldern till sin farbror Calle som var mjölnare på Apelsäter. Där hade han det säkerligen bra. Tydligen var där bättre mathållning. Han talade ofta om tiden på Apelsäter där, särskilt om Brittas äggröra. Den var tillredd så den var vattnig. Ännu i tredje generationtill reds den efter Brittas muntliga recept

Som mjölnare var där god tillgång på höns- och grisfoder vilket påverkade mathållningen. Som min far i hemmet långa tider var hänvisad till sill, morgon, middag och kväll på den tiden inte någon lyxmat, liksom Halmstadslaxen. Då är det förståeligt att mathållningen hos mjölnaren blev ett minne för livet.

Ett annat minne från den tiden som han återkom till. Vid vattentillgång var kvarnen i gång dygnet runt. Något avlösningssystem existerade inte varför det var för mjölnaren att arbeta dygnet om. Kvarnen måste passas och ny säd måste fyllas på. Mjölnaren behövde också sömn. Min far fick då till uppgift att väcka mjölnaren när säden sjunkit till en viss nivå i påfyllningstratten. För en åttaåring att vakta en kvarn med dess monotona ljud nattetid gick inte så bra. Han satte sig tillrätta på en säck mjöl, det var varmt och skönt och sömnen kom,. När kvarnen sedan gick på tomgång vaknade mjölnaren men inte far. Det blev en örfil men också slut med nattvakterna. Arbetsförhållandena på den tiden var hårda både för vuxna och barn.

Far var sedan kvar på Apelsäter tills han konfirmerats då han kom till åkare i Strömstad och blev kusk. 
Olausson, Ernst Albert (I8)
 
4 Avled efter 3 dagar Johan Birger (I164)
 
5 Dräng hos Hans Andersson 1/2 mantal Bastekärr ett år Olaus (I143)
 
6 Dräng hos Hemmansägare Hilmer Herman Johannesson 1/3 mantal Bastekärr 1880-10-20.
På gården fanns 3 drängar och 5 pigor därav en med en son f. 1877 
Anton (I140)
 
7 Efter pigplatser, lämnade hon hemorten 1900 för att tillträda liknande i Göteborg under vilken tid hon förbättrade sin dåliga skolunderbyggnad. Till hjälp för att genomgå handelshögskola vid Philip Holmqvist skola erhöll hon lån från sin farbroder Konrad. Den 1 okt. 1912 förhyrde hon lokaler i fastigheten Kungsgatan 6 Göteborg och öppnade där Cafe Sexan vilken rörelse hon sålde 1 okt. 1917.En gift man, A.H. Höög,hade kommit in i hennes liv, hvilken övergav hustru och barn. Tillsammans levde de på olika platser fram till 1930 då Höögs hustru avled. De bosatte sig då på Slaghallen i Bergstena socken. 1948 köpte hon tillsammans med Höög fastig-heterna Gretanda Nedergård 3:11*och GretlandaSkattegård 1:17*i Rångedala. Med hjälp av sin dotterGerda Andersson upprättade Höög 1951 testamente på sin del i gårdarna till Gerda Olausson, under vilket namn hon levat tillsammans med Höög.Under tiden tillsammans med Höög hade hon ingen kontakt med sina släktingar.Efter Höögs död återupptog hon åter kontakten. Hennes förhållande till Höögs barn var god, de besökte henne ofta efter faderns död.Hon levde sina sista år i stor försakelse och offrade mycket till Lutterhjälpen, villiga predikanter hjälpte henne att kvittera ut pensionen. Kristensson, Gerda Akvilina (I79)
 
8 Emanuel Kristensson, född i Lur socken GBG&Bohusl.
16/3 14/12 1852
Flyttad till Kärnö 20/10 1870
Nr.21 "*" *Vålle 7/2 18731986 års husf.l. flyttat till Klofvan (Askernyr) under Lursäng 1894 torpare f.d.

Båtsman Emanuel Christiansson Spindel född i Lur 1852. Kunskaper c C.
Hustru Hilda Andersdotter född i Skee 1854 17/5 K. C C Död i Lur 11/12 1892.
Utflyttad från Skee 12/3 1875

Barn:
Carl-Edvin född i Tanum 1875 18/10 K.c B Vpl. 107 97/96
Död
Sjöman inskriven Strömstads 1892
Sjöb.
l/4 91 Tagit Spindel till släktnamn bosatt på Resö 1933

Johan Martin född i Lur 1877 10/9 Kunskap c C
Konfirmerad 1893 do 21/3 1894
Flyttad 1895 USA.
1933 Gift Karlsson USA HANNA CHARLOTTA född i Lur 1881 25/12 flyttad 1895
MARIA ELISABET född 1880 Död 1884
Gift Lidgren ANNA EMILIA Född 1884 24/4 Bor Stockholm 1933
Gift Johansson MARIA ELISABET " 1886 16/9 " i Norge 1933
Gift Svensson CLARA JOSEFINA 1890 " i Göteborg 1933
ERNST BOHLIN 1888 12/10 Tånga Lommelanda 1933

Anteckning om gifte och bostadsort 1933 efter bouppteckningen Konrad Kristensson
EMANUEL gift andra gången med ADA KAROLINA OLSDOTTER Född i Tanum? 1864 15/8 från Resö Nordg, hon blev änka 9/11 1890 då hennes första man dog.
Dottern INGEBORG AMANDA OLIVIA HERMANSDOTTER född 1890 18/9 i Lur. Adas dotter i första giftet medföljde naturligtvis. Lysning till äktenskap 11/6 1894

Barn i bådas andra gifte:
HANS TORVALD född 1894 27/11.
EINAR KORNELIUS EMANUELSSON född l897 15/1 bodde i Norge 1933
IVAR
Strömstads Tidning redogjorde för Ingeborg Prel? 1918


II: EMANUEL CHRISTIANSSON född i Lur 1852 16/3
Flyttade till Kärnö 20/10 1870 Nr.21 " åter till Vålle i Lur 1873
Flyttade från Söby Langser 1880 där han var skriven som Båtsmann Spindel. No.167
Han synes ha efterträtt avskedade båtsm. Alexander Andersson Spindel vilken antecknas som rymd (Sjömansbrev 9/2 1872), och efterträtts av båtsm. nr.162 E. Teodor Martinsson Spindel

 
Spindel, Emanuel (I68)
 
9 farfar
Far far enl. Oscar upptagit på band den 25 feb.1949.
Han var hos Karl Andersson i Överby. Sedan kom han till
Östby hos far till far till Oskar i Östby där var han i två år
Men sedan fick han ej vara där längre för han tog "höspenskabben"

Han talade om att där nere på Överby satt de vid ett bord och där var ingen skillnad på maten. På östby fick han och pigan sitta vid nedändan på bordet. Där hade de kokat småpotatis sådana som de kokade till grierna förr och sill. Vid andra ändan på bordet var det fina potatis och kött eller fläsk Farsan han var inte rädd av sig. "Han sa jag tyckte jag såg grisar här borte. Han tar och sätter väck småpotatisen och drar till sig från andra ändan av bordet fatet med de stora potatisen. Bonn han börja att resa på sig men far sa sitt i det räcker till oss allihop. Andra dagen kom dom där småpotatisen igen. Han tar fatet med småpotatis och hivar ut på golvet. Då reser bonnen sej för att tukta drängen men far tar bara och trycker ner honom på stolen och säger sitt nu still.

De var våldsamma till att supa däroppe i Lur ?. Varje helg körde de ner till strann som de sa det var Grebbestad, med ved. Då skulle drängen ligga oppe på slafen med kläderna på. Det var ett sånt där kallt kök med öppen gruva. När så bonnen kom hem frampå natten körde han utefter väggen vari han slog med piskan då skulle drängen ut och ta emot hästen. Så låg farsan ett år, Sedan klädde han av sig och gick till sängs. Då sa matmor "Det går aldrig gött Olaes” men far svarade kommer inte han hem medan jag är uppe får han vänta tills jag får på mej kläderna. Jodå han kom ju fram på natten och slog i väggen? Det dröjde ju en stund innan far fick på sig
kläderna och kom ut och tog emot hästen. Far var då en tjugofem år alltså i den bästa åldern. När han då kom ut sporde bonden ”Kommer Du inte och tar emot hästen? Jo svarade han men jag skall ha kläder på mig innan jag går ut. Går Du och Lägger dig Du?" Ja det gör jag svarade far. Härefter går jag och lägger mig och får I vänta medan jag klär på mig.

Farsan tar hästen och kör bort till stallet. Medan han selade av hästen kom bonden efter vinglande full. När han satte hästen i spiltan kom husbonn efter upp i spiltan. Han gick då runt hästen och ut på andra sidan av den? men då mötte honom husbonden för att utdela husaga. Då rann sinnet på far han tar ett tag över nacken på husbonden pressar ner honom över hackelsebingen, griper en bukhjord och pryglar upp sin husbonde, varefter han ledde in honom. Det nämndes aldrig ett ord om händelsen efteråt.

När tjänsteåret gått tillända städslades ny dräng av gästgivare Olaus Olsfon i Östby.

Sedan blev han dräng på Björke

Oscar fortsätter
Far berättade en gång det var en lördag då hade husbonden kört till Grebbestad med ett lass ved. Det blev söndag och han var ej återkommen. Det var en del skojartillhåll neröver, det var gott om såna då på den tiden, tattare kallade de dem då. När det blev fram på förmiddagen bad husmor far köra och se efter honom, han tog då häst och gigg och körde neröver. På ett ställe fick han se vagnen och hästen. han gick in och stängde dörren efter sig, kärringen var på väg ut men henne föste han före sig in. På golvet får han då se sin husbonde under det skojare genomsöker hans fickor. Det blev inte något att hämta för dem. Då fick husbonn ta giggen och jag korn efter med arbetsvagnen. Den gången fick far fem kronor. Dränglönen på den tiden hade Oscar inte hört talas om.

Hos Karl Andersson i Öve by tjänade både far och mor där var bra Far hade tidigare en flicka som han sällskapade med som hette Erika dom var nog väldigt kära i varan men hon blev sjuk.
Far skulle fara efter doktorn. De hade en väldigt kvick häst som hette Guuln. Han hade kört hårt det blev en fyra mil. Doktorn fråga sedan hur är det med Guuln. Doktorn tyckte han kört hårt. Hästen var vit av skum när de kommit hem. Hästen klarade sig men Erika dog sedan blev det Amalia.

Björke var det sista ställe han var på innan han gifte sig

Ang. INGEBORG i Askemyr De var i Langser då blev hon med den pojken Anker hette han Oscar berättar. "Emanuel fick låna häst av Hans i Lursäng när han skulle köra efter barnmorskan?. När han kom tillbaka med hästen sporde Hans vad det blev och vem som var far till barnet. Ja hon skullar Torsten för faderskapet. Det skulle han aldrig ha sagt för då ilsknade Hans till, om hans son skulle beskyllas. Det hela utvecklades till rättegång, inte om faderskap utan om fiendskap mellan gubbarna Det stod omtalat i tidningen vid den tid
 
Christiansson, Olaus (I67)
 
10 Flyttade från hemmet 1863 Johansdotter, Johanna Amalia (I138)
 
11 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Stenberg, Ulla Eivor (I12)
 
12 Han arbetade något år på järnvägsbygget
högg sten, han var noggrann, men blev aldrig någon riktig stenhuggare, han var för gammal när han började i yrket.
Han var dräng på Hedängen en tid. 
Kristensson, Karl Johan (I130)
 
13 Oscar Georg efetr hvilkens berättelse 9 jan 1989 nedan antecknas:

Var en kort tid dräng hos Mattiasen på Hessland. Där bytades tjänstef. ofta var för där får antagas inte var trevligt för någon Därifrån flyttade han till gästgivare Olaus Olsson Östby 1 (uppsl.193,1857-1864 års längd)

Far han kom från Kroken ett torp under Vålle (Lur). Först var han torpare under S .Slön (Skee). för torpet Gaddre fick han göra 40 dagsverken pr. år. Det gamla huset 3 rum o kök vilket stod på gårdens mark, ovanför det nuvarande var det tvistigheter om hur mycket han skulle betala till gården för. 1)

1. Hvarifrån kom pengar till till köp av hus, kor & torp och bygge. Hade han gjort militärtjänst?

Huset var ej inhägnat varför gårdens kor betade inpå väggarna. Torpet hade god jord, upp till tre kor åt gången höll han där fast jordarealen var otillräcklig för så många djur. Sommarbete hade han utanför torpet.

Han arbetade för bönder, För rensning av dike, hade han vid sekelskiftet 2 öre pr. Famn. På en dag kunde han gräva 100 famnar (1 famn= 3 alnar = 180 centim.)
Det nuvarande huset byggdes 1905, först därefter friköpte han torpet för 800 kr.
Föräldrarna gick i kyrkan, de trodde säkerligen på Gud.

Ingen skola, kunde ej skriva,
Kunde ta en sup men aldrig mer än två.
När far köpte huset var ett rum avdelat, där på undantag bodde: Tilda, Rose kallad hon var syster till Karoles, Smen(i Tanum).
(Johan i Slön var med i sillefisket, Johans mor kom ofta med sill, till oss) 
Olausson, Oscar Georg (I116)
 
14 Skolgången mycket bristfällig trotts detta hade god skriv och läskunnighet, liksom syskonen var hon snabb och säker när det gällde huvudräkning men även pennan behärskae hon.Som sexåring kom hon till sin farbror Hilmer i Bäredalen, där honfick valla djuren. Det berättas att hon fick bättre mat och behandling när farbrodern var hemma.När hon var 14 år fick hon ut och tjäna piga bland annat på Sale, Sälten och Hogar där hon var i tre år.Hon gick sömmerskeskola i Strömstad, varefter hon köpte symaskin och tog emot beställningssömnad i hemmet. Även gick hon i gårdana och sydde då hon bar sin symaskin med sig.Till Vik komm hon 1907 och förestod hemmet fr Olof Johansson, som blivit änkeman, med vilken hon ingick äktenskap 1910.När maken dog 1926 fortsatte hon skötseln,med barnens hjälp, av gården tills hon dog. Gården blev då såld. Kristensson, Charlotta Christina (I73)
 
15 Tjänade dräng hos Alfred Andersson Vik f.o.m. Den 6/10 1880
flyttade därifrån och till Tjärnö 21/10 1882  
Kristensson, Konrad (I71)